Hormonersättningsterapi (HRT) vid klimakteriet: Vad du behöver veta för att fatta rätt beslut

Klimakteriet är en naturlig fas i kvinnans liv. Men de symptom som följer kan vara besvärliga, och det är här hormonersättningsterapi (HRT) kommer in. Denna artikel är tänkt att ge dig en klar bild av HRT, baserat på svenska medicinska riktlinjer och den senaste forskningen.

Vad är HRT?

HRT innebär att man tar hormoner för att ersätta de som kroppen inte längre producerar i tillräcklig mängd. Det kan vara östrogen eller en kombination av östrogen och gestagen (progesteron är en sorts gestagen). Det finns flera sätt att ta HRT, framför allt används tabletter eller plåster.

Vem behöver HRT?

HRT kan vara extra givande:

Om du lider av värmevallningar eller nattliga svettningar.
För dig som har torra slemhinnor, täta urinträngningar eller frekventa urinvägsinfektioner.
Vid nedsatt livskvalitet. Om din livskvalitet påverkas negativt av dina symptom kan HRT vara ett kraftfullt verktyg som får dig upp på banan igen.

Fördelar med HRT

HRT syftar till att minska symptom men har även andra förebyggande fördelar:

HRT har visat sig vara den mest effektiva behandlingen mot vasomotoriska symptom. I en studie från 2022 minskade HRT svettningar och värmevallningar med upp till 80 %.
Förbättrad livskvalitet. Många kvinnor rapporterar en markant förbättring i livskvalitet. Mer energi och färre symptom
I en studie från 2021 minskade HRT risken för benskörhet hos kvinnor i klimakteriet.
HRT har också visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och total dödlighet om det sätts in i nära anslutning till klimakteriets start.

Risker med HRT

När det gäller risker med HRT, finns det flera aspekter att ta hänsyn till.

HRT har samband med en något ökad risk för bröstcancer.Riskökningen är mest troligt låg och risken varierar också beroende på vilken typ av HRT du tar. Efter 5-10 års behandling med kombinationen östrogen/gestagen ökar risken för bröstcancer något (från en livstidsrisk på ca 10 fall per 100 kvinnor till en livstidsrisk på ca 13-15 fall). Har kvinnan enbart östrogenbehandling tycks bröstcancerrisken enbart vara marginellt eller inte alls ökad.
Östrogen i tablettform är associerat med en ökad risk för djup ventrombos (blodpropp). Denna risk undviks i stort sett om östrogen tas genom huden (via plåster) eftersom det då inte går genom levern.
Om du redan har en förhöjd risk för kardiovaskulära problem som trombos (blodpropp), rekommenderas östrogenbehandling med plåster istället för tabletter, för att minska denna risk.

WHI-studien och dess tolkningar

WHI (Women's Health Initiative) studien var en stor klinisk prövning som kom ut i början av 2000-talet och kopplade HRT till ökad risk för bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Detta ledde till en kraftig minskning av HRT-användning globalt.

Studien har kritiserats för flera anledningar. För det första, deltagarna i WHI var i genomsnitt äldre än de flesta kvinnor som börjar med HRT, vilket kan ha påverkat resultaten. Dessutom var många av de rapporterade riskerna små och statistiskt marginella.
Nyare forskning och meta-analyser har gett en mer nyanserad bild. Det är nu allmänt accepterat att risken för bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar kan vara lägre än vad WHI antydde, speciellt om behandlingen inleds nära klimakteriets start.

Hur väger jag fördelar och risker mot varandra?

Nyare data har visat att hormonbehandling som påbörjats inom 10 år efter det att mensen upphört och före 60 års ålder innebär mer fördelar än nackdelar (sammanvägande risker för bl a hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer). Tidigare fanns en tidsgräns på max fem års behandling men detta gäller därför inte längre.

Om du upplever symptom som kan lindras av HRT finns det idag ingen generell anledning att undvika det. Det finns dock individuella riskfaktorer som till exempel tidigare bröstcancer eller misstänkt endometriecancer som kan göra att HRT inte är lämpligt just för dig.

Alternativ till HRT

HRT är ett viktigt verktyg men det är inte för alla kvinnor. Andra alternativ inkluderar:

Lokal östrogenbehandling som rekommenderas för vulvovaginala symtom och som inte har någon dokumenterad ökad cancerrisk.
Livsstilsförändringar som fysisk aktivitet, specifik kost samt rökstopp kan också vara effektiva alternativ.

Hur fattar jag rätt beslut?

Så här kan du gå tillväga för att hitta rätt strategi för just dig:

Börja med att ta reda på om du faktiskt är i klimakteriet eller inte, t ex genom att beställa Womanlys klimakterietest. Ett första steg mot kontroll över din hälsa.
Prova gärna de livsstilsråd som är specifika för kvinnor i förklimakteriet eller klimakteriet. Här kan du läsa mer om kost, träning och coaching/terapi.
Rådgör med en läkare, förslagsvis någon som har extra fokus och kunskap om klimakteriet och HRT. En läkarbedömning är nödvändig för att bestämma den bästa behandlingsstrategin.
Alla kvinnor är olika och riskerna varierar från person till person. Därför behövs en individuell riskbedömning. I slutändan är det bara du som kan bestämma vad som är rätt för dig.
Kontinuerliga läkarbesök för att följa upp effekter och justera behandling eller livsstil är viktigt. Det är inte alltid det blir rätt från start.